Släpp fångarne loss - Tommy Korberg

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ

I grunden vill så väl

Åh aldrig jag tror att det går

Av sociala skäl

Av sociala skäl

Men gärna för mig

Om jag konstapel vore

Jag öppnade

Nyckel kved på Fridas milda bud

De komme i trav

Så vilda ut de fore

Och andades av luften ljum och såge vårens skrud

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ vill väl

När grön Naturen står

När natten är inne

Ar Frida nu med på mitt resonemang

Förskräckes vart sinne

En klämtning i kyrktornet klang

Och bort emot söder

Se rökpelarn stiger mot himmelens grund

Det pyr och det glöder

Och brandkåren bullrar på stund

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ vill väl

När grön Naturen står

Och Rådman är vaken

Vid fönstret han skakar för kylande vind

I skenet av staken

Står dottern så bleknad om kind

En dörr börjar dundra

Ur mörkret framstörtar en svartskäggig man

Tag hit ett par hundra

Nu brådskar det gubbe minsann

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ vill väl

När grön Naturen står

Med fickorna fulla

Av pengar han rusar mot dörren och lyss

Han vänder Min pulla

Ro hit med en smällande kyss

Med Rådmannen ryter

Så blodet hos boven blir kallt som en is

Och luft honom tryter

Tag hellre min silverservis

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ

I grunden vill så väl

Jag tvekar som Frida förstår

Av sociala skäl

Av sociala skäl

Dock gärna för mig

Om jag konstapel vore

Jag öppnade

Nyckeln kved på hennes milda bud

Men stunden därpå jag brått från staden fore

Och mina händer tvådde jag från följderna vid Gud

Släpp fångarne loss det är vår

Var mänska i sin själ vill väl

När grön Naturen står